I Vasklot i Vasa har man nyligen tagit i bruk ny elpannekapacitet på 120 megawatt samt ett förstorat värmelager. I och med anskaffningen har elpannorna i Vaasan Voimas kraftverk en sammanlagd effekt på 160 MW, vilket innebär att de effektmässigt hör till landets största. Tillsammans med det förstorade värmelagret ger lösningen efterlängtad flexibilitet och kostnadseffektivitet i systemet, samtidigt som utsläppen från fjärrvärmeproduktionen minskar.
De nya elpannorna och det förstorade värmeenergilagret togs i bruk i Vasklot i Vasa i oktober. De nya värmeproduktionslösningarna stöder på ett utmärkt sätt EPV:s strategi och löfte om utsläppsfri och flexibel energiproduktion och energiförbrukning. Tillsammans fungerar elpannorna och värmeenergilagret som utmärkta komponenter i framtidens rena värmeproduktionssystem, och är en väsentlig del av den kapacitet som kan användas för flexibilitetsändamål. Förutom flexibiliteten minskar de nya investeringarna också CO2-utsläppen från produktionen.
EPV:s helägda dotterbolag Vaasan Voima hade redan tidigare en elpanna på 40 MW och ett värmeenergilager på cirka 8 GWh i Vasklot. I år har bolaget installerat och tagit i bruk elpannekapacitet på ytterligare 120 MW som en del av värmeproduktionssystemet. Samtidigt har man ändrat det befintliga värmeenergilagrets teknik och har på så sätt kunnat höja lagrets kapacitet till 11 GWh.
– Lösningarna i Vasklot är ett exempel på sektorsintegration när den är som bäst, och de för oss i rask takt mot utsläppsfri värmeproduktion. Ett rent värmeproduktionssystem är en långsiktig och utsläppsfri lösning, som tryggar värmeproduktionen i områdena och också stöder det nya väderberoende elsystemets behov. Framtidens energisystem behöver i allt större utsträckning flexibilitet och energilager, betonar VD Janne Österback på Vaasan Voima.
I och med den gröna omställningen kommer andelen förnybar energi att öka kraftigt i elnätet, vilket ofta leder till situationer där elutbudet är antingen för stort eller för litet.
– Värmen som elpannan producerar kan med hjälp av värmelagret användas för att optimera Vasakraftverkets värme- och elproduktion bättre än förut. Elpannan ger också möjlighet till långvarigare driftstopp i kraftverket. Tillsammans med värmelageroptimering ger detta betydande fördelar och förbättrar värmeproduktionens tillgänglighet i kraftverkshelheten. Genom att använda elpannan kan vi för vårt vidkommande utnyttja el i situationer då det finns mycket förnybar och väderberoende energi i elsystemet. Det här är ett stort steg mot utsläppsfri värmeproduktion, säger Österback.
Energin som elpannorna producerar minskar bränsleförbrukningen i motsvarande mån. När bränslebehovet minskar kan vi krympa anskaffningsområdet för bioenergi, vilket minskar antalet transportkilometer. Dessutom kan vi lämna bort de mest krävande bränslefraktionerna i bränslepaletten. Då frigörs bioenergifraktioner som i stället kan förädlas till en högre förädlingsgrad, och hållbar utveckling främjas också inom andra sektorer. När elpannans produktion ersätter förbränningsbaserad produktion minskar också klimatutsläppen, vilket också bidrar till uppnåendet av Finlands och EU:s klimatmål.
– Till exempel har det i höst förekommit perioder då hela Vasaområdet har fått sin värme enbart från elpannorna och värmeenergilagret.
De underjordiska grottorna som används som värmelager är i princip eviga. Den nya platsbyggda tekniken är lätt att underhålla och även förnya och anpassa till nya användningsändamål. Det här gör lagret till ett ypperligt spelverktyg i framtidens energiproduktion. Tack vare värmelagret är det möjligt att tillgodose behoven av flexibilitet på elmarknaden oavsett värmebehovet.
Elpannorna och energilagringslösningarna som byggts på kraftverksområdet i Vasklot i Vasa är betydande med finländska mått.
– De tre elpannorna och det stora värmeenergilagret gör att vi har ett väldigt bra värmeproduktionspaket i Vasklot. Det här är ett fint exempel på maximalt utnyttjande av vår kraftverksplats. Vasklot kommer också i framtiden att vara ett centralt verksamhetsområde för Vaasan Voima, tillägger Österback.
Fakta om elpannorna i Vasklot
- 1 panna på 40 MW och 2 pannor på 60 MW, totalt 160 MW
- Elpannans mått: höjd 6,5 m och diameter 3 m
- Utgående vattnets maximitemperatur 120°C
- Elpannan går ytterst snabbt att reglera och är lätt att använda.
- Panneffektens reglerbarhet 0–100 % 50 sekunder
Fakta om Vasklotgrottorna
Se video om lagrets funktion
Till volymen är värmenergilagret i Vasklot ett av Finlands största energilager som är i drift. Värmeenergilagret har varit i drift sedan 2020. I framtiden kan värmeenergilagret utnyttjas oavsett produktionsform, vilket gör det till ett ypperligt exempel på hur olika energisektorer kan sammankopplas.
- Värmelagergrottornas volym är 150 000 m³ och 60 000 m³ (totalt 210 000 m3)
- Laddnings- och urladdningseffekten är 110 MW, vilket förslår för cirka 4–20 dygn beroende på urladdningseffekten.
- Energilagrets kapacitet är 11 GWh
- Läge: 30 meter under markytan i Vasklot i Vasa
- Mått: höjd 22 m och 30 m, längd 178 m och 313 m
- Byggdes på 1970-talet för lagring av olja
- Grottorna tömdes på olja och rengjordes i slutet av 1990-talet.
Mer information: Janne Österback, verkställande direktör, Vaasan Voima Oy, tfn 010 5055 235, janne.osterback(at)epv.fi
